Personliga pronomen på svenska
Nu halkade jag in på grammatikens område, så varför inte fortsätta litet med den saken, nu när jag ändå har börjat tänka på det?Det är inte bara rysk och tysk grammatik, som svenskarna inte kan - detsamma gäller tydligen också den svenska grammatiken och det är lätt att irritera sig på folk, som inte vet vad det är för skillnad på de och dem.
Titta på förra inlägget så får du se hur mycket det finns att välja på i ryskan, enbart när det gäller personliga pronomen! I Sverige har vi förenklat saken till bara två former, subjekt och objekt. Alla olika objektsformer har vi dragit ihop till en enda och man kan ju tycka att enklare kan det inte bli.
JAG - MIG
DU - DIG
HAN - HONOM
HON - HENNE
DEN - DEN
DET - DET
VI - OSS
NI - ER
DE - DEM
Det är det sista här, som folk tydligen har problem med. 3:e person pluralis, och det beror på att man i vardagligt, slarvigt tal, säger dom om båda formerna.
Dom är subjekt
Dom ser mig
De ser mig
Dom är objekt
Jag ser dom
Jag ser dem
Flickorna ser pojkarna
Dom ser dom
De ser dem
Men ibland händer det att någon vill "verka fin" på något sätt, bildad och trovärdig, för att göra ett bättre intryck i skrift.
Om man i skrift använder ord, som tillhör "slarvigt talspråk" så gör man ett sämre intryck på den, som man kanske ville göra ett bättre intryck på.
Man skärper sig och så blir det bara ännu värre!
Man helt enkelt byter ut ordet dom mot dem och tror att nu låter det fint, men det gör det kanske inte alls.
Det är nu som man riskerar att tala om för alla att man inte kan svenska ordentligt och att man kanske inte ens har koll på engelskan och alltså troligen inte på något språk alls, därför att i många andra språk är kan det vara viktigt att kunna skilja på subjekt och objekt.
Om man inte orkar tänka på grammatik och konstiga regler så kan man bara gå till engelskan och jämföra! Där är det likadant!
Man skärper sig och så blir det bara ännu värre!
Man helt enkelt byter ut ordet dom mot dem och tror att nu låter det fint, men det gör det kanske inte alls.
Det är nu som man riskerar att tala om för alla att man inte kan svenska ordentligt och att man kanske inte ens har koll på engelskan och alltså troligen inte på något språk alls, därför att i många andra språk är kan det vara viktigt att kunna skilja på subjekt och objekt.
Om man inte orkar tänka på grammatik och konstiga regler så kan man bara gå till engelskan och jämföra! Där är det likadant!
They see me
I see them
Det är samma ord som i svenskan!
Orden bara stavas litet annorlunda.
THEY = DE
THEM = DEM
Skillnaden mellan svenskan och engelskan är bara det att man i engelskan inte allmänt har ersatt they och them med någon slarvig mellanform i stil med thom.
Engelskan kan därför fortfarande skilja mellan subjekt och objekt.
De blandar inte ihop they och them (utom i någon dialekt) och de flesta svenskar vet att man inte skriver Them see... samtidigt som svensken ändå glatt kan tro att det heter Dem ser på svenska.
Engelskan kan därför fortfarande skilja mellan subjekt och objekt.
De blandar inte ihop they och them (utom i någon dialekt) och de flesta svenskar vet att man inte skriver Them see... samtidigt som svensken ändå glatt kan tro att det heter Dem ser på svenska.
Jag skriver några meningar här och gör subjekten röda och predikaten gula.
Subjektet är den som gör något i meningen (alltså i meningen, inte i verkligheten eller i fantasin).
Det, som subjektet gör är predikatet, som är ett verb.
Exempel på verb: hoppa, se, springa, veta, få, sova... osv.
Pontus kör sin röda bil genom den stora skogen på smala grusvägar och solen skiner på träden.
Kläderna passar barnen bra.
Hästen tittar på fåren i den stora, gröna hagen.
Fåren glor på hästen.
Om man byter ut subjekten mot pronomen så blir det:
Han kör
Den skiner
De passar
Den tittar
De glor
Om man byter ut objekten mot pronomen så blir det:
Pontus kör den
Solen skiner på dem
Kläderna passar dem
Hästen tittar på dem
De glor på den.
Jag ser de vackra flickorna. Jag ser dem.
De vackra flickorna ser mig. De ser mig.
The = de
They = de
Them = dem
Subjektet är den som gör något i meningen (alltså i meningen, inte i verkligheten eller i fantasin).
Det, som subjektet gör är predikatet, som är ett verb.
Exempel på verb: hoppa, se, springa, veta, få, sova... osv.
Pontus kör sin röda bil genom den stora skogen på smala grusvägar och solen skiner på träden.
Kläderna passar barnen bra.
Hästen tittar på fåren i den stora, gröna hagen.
Fåren glor på hästen.
Om man byter ut subjekten mot pronomen så blir det:
Han kör
Den skiner
De passar
Den tittar
De glor
Om man byter ut objekten mot pronomen så blir det:
Pontus kör den
Solen skiner på dem
Kläderna passar dem
Hästen tittar på dem
De glor på den.
Ska dom vara de eller dem?
Enklaste svaret:
Om det är -m i engelskan så ska det vara -m i svenskan också.
De ser dem.
They see them.
Det är samma ord!
Enklaste minnesregeln:
Tänk bara på -m!
Är det -m i engelskan?
....mmmmmmm.....
I meningen "Jag ser dom vackra flickorna" så är inte dom ett pronomen som ersätter subjektet eller objektet. Detta dom motsvaras i engelskan av the och då ska det vara de i svenskan.
När det gäller the så spelar det inte någon roll ifall det är subjekt eller objekt.
Jag ser de vackra flickorna. Jag ser dem.
De vackra flickorna ser mig. De ser mig.
The = de
They = de
Them = dem
Du kan strunta i allt annat och bara tänka så här:Om det är -m i engelskan
så är det också -m i svenskan
Them = demI övriga fall = de.
så är det också -m i svenskan
Them = demI övriga fall = de.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar